Ande Records
Hur jag använder artificiell intelligens för att utforska nya kreativa riktningar
Min resa med Suno AI började som ett experiment - en nyfikenhet kring vad som händer när mänsklig kreativitet möter artificiell intelligens. Det som började som ett test har utvecklats till ett genuint kreativt utlopp.
För mig handlar AI-assisterad musik inte om att ersätta mänsklig kreativitet, utan att expandera den. Jag ser Suno som ett verktyg som låter mig utforska idéer, stilar och koncept som jag kanske inte hade kunnat förverkliga på andra sätt.
Varje låt representerar ett unikt kreativt samarbete mellan mig och teknologin - med mina musikaliska visioner och beskrivningar som utgångspunkt, och AI:n som en kreativ partner som hjälper till att förverkliga dem.
Så här går jag från idé till färdig låt med Suno AI
Allt börjar med en kreativ gnista - en känsla, ett koncept, en melodifragment eller en berättelse jag vill uttrycka musikaliskt.
Jag omsätter min vision till en detaljerad beskrivning, med specifika anvisningar om stil, instrument, stämning och andra musikaliska element.
Efter att ha genererat initiala versioner, finjusterar jag prompten baserat på resultatet, experimenterar med variationer, och utforskar olika riktningar.
Jag väljer den version som bäst uttrycker min vision, analyserar vad som fungerar, och dokumenterar processen för framtida skapande.
Utforska mina låtar med kreativa bakgrundshistorier och processen bakom dem
"En fortsättning – trettio år senare."
Jag minns när jag först hörde Another Day in Paradise av Phil Collins. Det var en sån där låt som fastnade direkt – både melodin och budskapet gick rakt in. Den fick mig att se världen lite annorlunda. Få låtar har följt med mig så länge.
Den här låten skrev jag som en sorts fortsättning. Tre decennier har gått sedan Another Day in Paradise kom, men jag började fundera på hur mycket som egentligen har förändrats. För mig är det ett känslosamt ämne. Jag har försökt skriva med samma allvar, samma ödmjukhet – och i låten finns också en liten musikalisk blinkning till originalet, en snutt av dess välkända melodi.
Just därför har jag inte släppt den officiellt på Spotify ännu. Jag vill först vara säker på att jag får använda den delen rent upphovsrättsligt. Men oavsett om den blir utgiven eller inte så är den viktig för mig. Den påminner mig – och förhoppningsvis andra – att inte blunda. Att tänka efter. Kanske mer än en gång.
Denna låt växte fram ur en vilja att skriva en fortsättning på Another Day in Paradise. Det svåraste till en början var att få till den välkända melodisnutten från originalet på ett respektfullt sätt. Jag experimenterade med MIDI och olika covers för att hitta rätt ton och känsla.
När melodin väl satt, föll resten på plats. Det blev en pianoburen låt, med en mjuk men allvarsam ton som speglar textens budskap. Det var viktigt för mig att skapa något som både kunde stå på egna ben och samtidigt bära på igenkänning för den som minns originalet.
"En hyllning i rockform."
Jag har spelat Warcraft i många år – inte lika ofta nu för tiden, men det har alltid haft en speciell plats hos mig. Den här låten är en sorts hyllning till spelet, till stämningen, och till alla de timmar jag tillbringat i Azeroth.
Warcraft (Rock Version) bygger på en liten del av det klassiska temat Legends of Azeroth, men jag ville ge det en egen känsla. En kort instrumental tolkning med rockig nerv, där kören (ahhh och ohhh) bär melodin istället för ord. Det är kanske inget storslaget epos, men det är gjort med kärlek till en värld jag gärna återvänder till – även om det ibland bara blir genom musiken.
Denna låt började som en cover på en mindre del av Legends of Azeroth – ett ikoniskt tema från Warcraft-universumet. Jag ville utforska hur det kunde låta i en mer rockig tappning, men samtidigt behålla känslan från originalet.
Resultatet blev en kort instrumental version där melodin bärs av körliknande ahhh- och ohhh-partier, som ger den ett storslaget och nostalgiskt skimmer. Det är ett hyllningsstycke snarare än en fullständig tolkning – en blinkning till något många känner igen.
"Doo wop möter Shakespeare – en musikalisk maskerad."
Den här låten skapades som en del av Swedish Channel Challenge i Sunos Discord, där utmaningen för vecka 11 var att skriva en låt i doo wop/rockabilly-stil med temat "Bästa film i Oscarsgalan senaste 50 åren". Jag valde att tolka Shakespeare in Love – ett val som öppnade för både romantik, humor och lite musikalisk teaterglädje.
Det var en rolig utmaning, särskilt att försöka få in både berättelsen och känslan av 50-talets harmonier. Resultatet? En kärlekshistoria i musikform, där "To be or not to be" får nytt liv bland sha la la-harmonier och förbjuden kärlek på scen.
Den här låten skrevs till Swedish Channel Challenge, där veckans genre var doo wop/rockabilly och temat "Bästa film i Oscarsgalan senaste 50 åren". Jag valde att tolka Shakespeare in Love – en film som passade perfekt för en musikalisk kärlekshistoria med både lekfullhet och drama.
Det krävdes en hel del finjustering för att få texten att både flyta rytmiskt och passa genren. Jag jobbade mycket med att hitta rätt ton i prompten och få harmonierna, rimmen och berättelsen att sitta ihop. Mycket pill – men också mycket glädje. En rolig utmaning som slutade med ett resultat jag är riktigt nöjd med.